Alla kategorier › Bolagsrätt ›

Förtäckt utdelning

Typiskt för en förtäckt utdelning är att den dolts eller “bakats in” i ett avtal mellan bolaget och aktieägare. Termen “förtäckt utdelning” används inte i aktiebolagslagen (ABL), men definieras som “annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget”, 17:1 1 st 1 p. ABL.

Bakom denna bestämmelse döljer sig ett myller av rättshandlingar. Gemensamt för dessa transaktioner är avtal mellan bolaget och aktieägare (eller närstående) sam att avtalen har någon typ av gåvoslag. Avtalen innebär med andra ord att aktieägaren får en förmån av bolaget, en favör bestående av pengar eller andra förmögenhetsvärden.

Från pedagogisk synpunkt är det lämpligt att dela in transaktionerna i två grupper;

Bolaget presterar pengar utan fullt vederlag

Det är klart att en lång rad avtalstransaktioner, som resulterar i att bolaget betalar ut pengar, kan få etiketten “förtäckt utdelning”. Tydligast är förmodligen en penninggåva till en aktieägare. Transaktioner av benefik karaktär talar genast om att det är en värdeöverföring. Men hur blir det om gåvan har onerösa inslag, exempelvis om den ges som en gratifikation i samband med ett jubileum. Det kan inte råda någon tvekan om att en sådan gåva – om de onerösa inslaget med hänsyn till belopp och syfte följer sedvanan – är en affärsmässigt betingad gottgörelse och inte en förtäckt utdelning. Detsamma gäller vid krets av avtal som innebär att bolaget betalar ägare eller andra för reklam- och sponsringinsatser.

Det är många gånger svårt att dra gränsen mellan penningutbetalningar som sker enbart på grund av motpartens aktieinnehav och betalningar som är vederlag för motpartens prestation till bolaget. Kan en motprestation påvisas så är transaktionen inte en förtäckt utdelning.

2. Bolaget presterar sak utan fullt vederlag

Mera sällsynt i praktiken är förtäckt utdelning av fast eller lös sak. Ofta saknar ett bolag sakvärden som är attraktiva för ägarna. Men ibland är kanske en fastighet, en post aktier eller en bil lockade att föra över till en aktieägare på gynnsamma villkor. Om transaktionerna sker vederlagsfritt föreligger en förtäckt värdeöverföring.

När det gäller försäljning av sak till underpris måste ett viktigt påpekande göras. Frågan rör beräkning av det förmånsvärde för saken som ska avyttras. Ska vi utgå från marknadspriset eller det värde saken åsatts i bolagets räkenskaper? Om det senare är högre än realvärdet finns ingen anledning till oro. Problemet gäller den omvända situationen, då sakens realvärde är högre än det bokförda, något som ofta inträffar på grund av värdeökning, inflation och avskrivningar. Bedömning ska ske med inriktning mot realvärden och utan hänsyn till bokförda belopp, enligt årsredovisningen.

Den förtäckta utdelningen kännetecken

Det är pedagogiskt lämpligt att bestämma den förtäckta utdelningen med hjälp av objektiva och subjektiva faktorer.

Objektivt gäller det att påvisa en färmögenhetsminksning i aktiebolaget genom transaktion ifråga. Frågan om bolagsförmögenheten minskas ska bedömas i reella värden (inte bokförda).

Subjektivt gäller det det att påvisa att bolaget änskat åstadkomma en benefik rättshandling. Man ska med andra ord medvetet genom transaktionen ha avstått från den förmögenhet som nyss nämnts.

Problem med bevisning av förtäckt utdelning

Som vi sett kan det bli problem med bevisningen rörande objektiva och subjektiva faktorerna. Särskilt de subjektiva momenten kan bli svåra att styrka. En tydlig gräns måste kunna dras mellan å ena sidan oavsiktlig förlustaffär och å andra sidan en förtäckt överföring.