Likvidationsförfarandet
Allmänt sett präglas likvidationsförfarandet av att ett överskott förväntas och att överskottet genom skifte ska överföras till aktieägarna. Förfarandet har vissa likheter med konkurs. Men vid likvidation överlämnas inte bolagets tillgångar till ett främmande rättssubjekt. Förmögenheten kvarstår i bolaget och handhas där av en eller flera likvidatorer.
Likvidator vid likvidationsförfarandet
Vad gäller personvalet av likvidator är det Bolagsverket respektive domstol som bestämmer vem eller vilka som ska utses, beroende på om avvecklingen sker frivilligt eller av tvång, 25:28 aktiebolagslagen (ABL). Den bolagsstämma som fattat ett likvidationsbeslut har självfallet rätt att föreslå en viss person. En ägare kan utses till likvidator förutsatt att han eller hon har den kompetens som uppgiften kräver. Likvidator är ett bolagsorgan och relationen till bolaget är sysslomannen. Detta beskrivs i ABL så att likvidatorn träder i styrelsen och VD:s ställe, 25:30 ABL.
Likvidatorns uppdrag
Likvidatorns uppdrag går ut på att avveckla bolaget, det vill säga avyttra bolagets tillgångar och betala skulderna. Men detta utesluter inte att bolagets rörelse drivs vidare under flera år i syfte att få bästa möjliga pris på värdefulla men svårsålda tillgångar, 25:35 ABL.
Likvidatorns arvode
Frågan om arvode till likvidator regleras inte i ABL, men bolaget anses skyldigt att betala skäligt arvode. I sista hand kan offentliga medel tas i anspråk. Bolagsverket betalas årligen omkring 10 miljoner kronor årligen i ersättning till likvidatorer.
Redovisning och revision
Först måste den avgående ledningen inför bolagsstämman lägga fram räkenskaper för den uppdragstid som fortlöpt, 25:33 ABL. Under den tid likvidationen fortgår är det givetvis likvidatorns skyldighet att avge årsredovisning enligt årsredovisningslagen, se 25:37 ABL om de särskilda bokföringsregler som sammanhänger med likvidationens natur. Märk att bolaget inte behöver välja ny revisor på grund av likvidationen, 25:31 ABL.
Avveckling och skifte
Som vi sett gäller det att omvandla bolagets tillgångar till pengar eller annan förmögenhet som kan godtas som betalningsmedel av ägarna. Avvecklingsfasen har knippen av regler som vänder sig till borgenärerna respektive aktieägarna. Vad gäller borgenärerna är det viktigt att befintlig bolagsskuld kartläggs samtidigt som en tidsgräns sätts för krav från utomstående så att punkt kan sättas för avvecklingsförfarandet rimligt snabbt.
Kallelse på okända borgenärer
Ovanstående är bakgrunden till 25:34 ABL som anger att likvidatorn snabbt ska ta initiativet till ett förfarande enligt lag om kallelse på okända borgenärer. Ansökan görs hos Bolagsverket som håller i kallelseproceduren. Kallelsetiden är sex månader. Borgenär som inte hör av sig förlorar rätt till betalning i likvidationen, som inte borgenärer lyckas visa att fordra redan före kallelsefristen utgång varit känd av bolagets ledning, se NJA 1963, s. 184.
Rapportering
Med tanke på att likvidationsförfarandet är inriktat mot skifte av ett överskott blir rapporteringen något enklare än vid konkurs. I 25:40 ABL ställs krav på upprättande av en slutredovisning, som närmast är en förvaltningsberättelse avseende tiden från likvidationens början till dess slut. Av bestämmelsen framgår vilka redovisningshandlingar som ska fogas slutredovisningen. Efter revisorskontroll ska dokumenten läggas fram på bolagsstämman för granskning.
Bolagets upplösning
Upphörande av bolagets verksamhet regleras i 25:41 ABL. Då slutredovisningen presenteras på stämman anses bolaget upplöst.