Uppdraget som revisor

Alla kategorier › Bolagsrätt ›

Uppdraget som revisor

Kontrollerande funktion som revisor

En revisor ska kontrollera bolagets bokföring och årsredovisning samt styrelsens och VD:s förvaltning, dvs. organisationen, planeringen och hushållningen inom företaget, 9:3 ABL. Revisorns måste välja en strategi för kontrollen. För varje företag måste således granskningen noga planeras och dokumenteras. Man brukar säga att planeringen bygger på begreppen risk och väsentlighet. Genom studier av dokument, it-system, intervjuer, stickprov m.m. försöker revisorn bekräfta om redovisning och medelsförvaltning av bolagets person skötts på ett sådant sätt som anges i direktiv och instruktioner från styrelse och VD.

Val av revisor

Revisorvalet lämnas till bolagsstämman. Uppdraget som revisor är personligt, men numera kan ett registrerat revisionsbolag utses, 9:19 ABL. reglerna bygger dock på att en huvudansvarig revisor måste utses, 13-17§§ revisorslagen.

Arvode till revisor

Ordinarie revisorns arvode bestäms av bolagsstämman – ett ärende som noga förberetts av bolagets styrelse. Däremot är det varken möjligt eller lämpligt för stämman att ta ställning till arvode åt minoritetsrevisor. Denne får diskutera saken med bolagets styrelse och utkräva skäligt arvode, om överenskommelse inte träffats.

Revisorns uppdragstid

Lagens huvudregel är numera en ettårstid, med undantagslösningar via bolagsordningen upp till fyraårs-mandat, 9:21 ABL. Däremot lagregleras inget allmänt krav på rotation efter viss tid.

Revisorns upphörande i förtid

Mot bakgrund av revisorns oberoende är uppdragets upphörande i förtid av betydelse. 9:22 ABL tillåter endast entledigande på “saklig grund”. En motivering måste alltså kunna ges till varför uppdragets avslutas. Men regel är knappast avskräckande eftersom bristande förtroende normalt måste godtas. Revisorn själv har också rätt att avgå i förtid. I båda fallen upphör uppdraget efter anmälan till styrelse.

Enligt 9:23 ABL ska avgången anmälas till Bolagsverket.

Ansvarsregler

Uppdragsförhållandet mellan revisor och bolag är utgångspunkten för flera ansvarsregler. I det aktiebolagsrättsliga perspektivet gäller att revisorn ska visa aktsamhet vid fullgörandet av sina skyldigheter, 29:2 ABL. Genom detaljerade krav på revisorns rapportering underlättas givetvis denna oaktsamhetsbedömning.

Revisorns kompetens och oberoende

Vad gäller revisorns kompetens bygger ABL på att den finns två typer av revisorer – auktoriserade och godkända. I ABL godtas endast en revisor av något av dessa slag, 9:12 ABL.

Utser bolagsstämman en revisor som enligt ABL är obehörig, saknar föreskriven kompetens eller är jävlig kan beslutet klandras närhelst saken uppdagas.

Jäv

i 9:17 ABL uppräknas ett antal jävsfall, där det är fråga om situationer där revisorns integritet hotas. En revisor tillåts inte ha intressebildningar med det företag som ska kontrolleras via exempelvis aktieägande, ledningsuppdrag, anställning eller låneskuldförhållande. Vidare förbjuds revisor åta sig uppdrag i ett bolag där en kollega på revisionsföretaget utför grundbokföringen, s.k byråjäv. Jäv uppkommer genom att revisorns familjemedlemmar eller släktingar är organledamöter i bolaget.

Revisor